Hoppa till innehållet

Jägersromodellen – ett unikt verktyg som mäter en stadsdels totala klimatpåverkan

På Projekt Jägersro har vi satt ribban högt! Vi ska bli Öresundsregionens mest hållbara stadsdel – på riktigt. För att faktiskt kunna fastställa att vi når dit rent vetenskapligt och med vedertagna metoder, startade vi 2023 ett samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet. I december lanserades Jägersromodellen, ett verktyg som ger oss möjligheten att dels beräkna en stadsdels totala klimatpåverkan, dels visa på hur man kan bygga och leva mer hållbart.
Jägersromodellen – ett unikt verktyg som mäter en stadsdels totala klimatpåverkan

Med Jägersromodellen kan vi genom att beräkna en klimatbudget styra stadsdelens hela klimatpåverkan och förhålla oss till Parisavtalets mål om att jordens temperaturökning inte ska överskrida 1,5°C. Detta ger alla aktörer, inklusive de boende, en mätbar möjlighet att leva inom planetens gränser.

– Med Jägersromodellen hoppas vi kunna sätta standarden för hur man i framtiden planerar för och bygger hållbara och klimatbalanserande stadsdelar i hela världen, säger Anders Hall, vd Projekt Jägersro.

En vetenskaplig approach

För Projekt Jägersro är det en självklarhet att basera vårt arbete på vetenskap, inte minst de erkända klimatmål som Science Based Target initiative (SBTi) har satt upp. Idag finns dock ingen dynamisk modell som mäter en stadsdels alla klimatutsläpp över tid. Därför går det inte heller att applicera de modeller som finns på SBTi. Det var av den anledningen som vi tog kontakt med IVL – och som nu mynnat ut i Jägersromodellen.

– Med detta verktyg kan vi mäta en stadsdels fullständiga klimatpåverkan och skapa de bästa förutsättningarna för att de boende i stadsdelen Jägersro ska kunna leva så klimatneutralt som möjligt. Med detta sagt är det dock viktigt att poängtera, att alla måste hjälpas åt. Vi såväl som de boende, Malmö stad och alla andra som kan ha en inverkan på stadsdelen, konstaterar Anders Hall.

En CO2-pott att dela på

Från och med oktober 2023 hade hela världens en sammanlagd pott på 243 gigaton koldioxid att göra av med fram till 2050 för att vi ska kunna hålla oss inom Parisavtalet.

– Det kanske låter mycket, men det innebär att varje människa på klotet endast har en utsläppspott på drygt 5 ton/år. Idag släpper genomsnittssvensken ut i storleksordningen 10 ton CO2/år. Fortsätter vi med samma utsläppstakt som idag, är potten förbrukad om mindre än 6 år, säger Johan Holmqvist, professor i hållbar stadsutveckling vid Blekinge Tekniska Högskola och ansvarig projektledare hos IVL

En öppen och mätbar metodik

Det är med andra ord bråttom – men inte omöjligt. För både oss och IVL är det en självklarhet att metodiken bakom Jägersromodellen ska vara tillgänglig för alla så att fler kan bygga hållbara stadsdelar i framtiden. IVL har därför släppt en rapport som beskriver metodiken och modellen mer i detalj. Där kan du som vill veta mer fördjupa dig i vilka parametrar vi har använt oss av och hur våra beräkningar ser ut. Du hittar rapporten här. För frågor kring rapporten hänvisar vi till Johan Holmqvist som kan det här bättre än någon annan: johan.holmqvist@ivl.se